Det verkar fortfarande råda stor förvirring kring hur Google rankar sajter och sidor. Hur funkar det egentligen?

Google söker kontinuerligt igenom Internet efter nytt innehåll. Hur ofta just din sajt besöks bestäms av hur ofta du tillför nytt innehåll. Detta är också en viktig faktor för hur din sajt rankas. Sedan indexeras innehållet. Indexering går till så att man tar alla ord man hittar och stoppar in dem i en databas – ett index. På så sätt blir Googles databas inte oöverstigligt stor och svaren på dina sökningar tar inte allt för lång tid. Sedan får orden olika attribut som länkar till alla platser där de förekommer, vilket däremot är en hel del  information. Indexering gör alla sökmotorer, men det är vad som händer sedan som är trolleriet som gör att man får sidan man letar efter, även om ordet man sökte efter inte ens fanns med.

PageRank heter algoritmen som bestämmer hur dina sidor ska rankas och som konstruerats av Larry Page (1997), en av grundarna av Google, när han var student på Stanford. Google köpte sedan rättigheterna och PageRank är fortfarande algoritmen som magiskt nog alltid levererar rätt svar när du Googlar.

Över två hundra egenskaper styr hur en sida rankas

Det vanligast man får höra när man talar med folk om sökmotoroptimering är länkar, och det är klart. Om många länkar till din sajt har det betydelse för hur dina sidor rankas. Men Page Rank använder över 200 egenskaper för att bestämma hur din sajt ska rankas. Rankingen sker i ett tal mellan 0 och 10, där 8 lär vara det högsta talet en svensk sajt kan få. Med sökmotoroptimering kan man öka trafiken till sin sajt genom att förbättra sin rankning.

För det första gör man klokt i att inte vara allt för ambitiös med sin optimering. Försöker man fuska blir man snabbt utkastad av Google och det är ungefär lika illa som att försvinna från Internet. Likaså fins det vissa saker man inte får göra av misstag, som till exempel att publicera samma texter eller innehåll på flera olika ställen i sajten eller publicera texter med allt för dålig grammatik. En av ändamålen med alla uppdateringar är nämligen att inte låta sig luras av sådana som försöker fuska sig till en bättre rankning.

Enligt en intervju i Wired Magazine med Udi Manber på Google, är den viktigaste källan för Google intern. Man lär sig mycket av vad alla vi som googlar världen runt beter oss. Till exempel lär sig Googles sökmotor automatiskt synonymer genom att titta på hur vi byter ut sökord för att få bättre resultat. Andra källor är givetvis vad andra liknande användare klickat på för länkar när de sökt på ett visst ord. Läs mer... →

Lär dig skrivreglerna så du vet när du ska bryta mot dem.

Språkvård på nätet är tydligen hett. Söker man på Piratebay efter e-böcker kommer böcker om skrivregler högt upp i rankingen, beräknat efter antalet distributörer. Det är faktiskt sant. Språkvård och fotografering verkar vara ungefär lika spännande som ”Så kommer du i kontakt med vem som helst”, ”Porrstjärnornas hemliga knep” och ”101 sätt att få kvinnor att skrika av orgasm”. ”Konsten att uppträda som en gentleman” var en annan otippad höjdare på Piratebay. Samtliga titlar på engelska givetvis, men ändå… Läs mer... →

De senaste tre månaderna har Apple sålt fler telefoner än alla Androidtelefoner sammantaget. Kvartalsrapporten som nyligen presenterades överträffade rejält marknadens förväntningar och aktien rusar uppåt.

Jag kommer ihåg när Ericsson gick ihop med Sony. Skälet var då att man skulle mäkta av att lansera alla de nya modeller som marknaden krävde varje år. Och lanseringstakten var det inte fel på. Ericsson, Samsung och Nokia tävlade om att släppa nya modeller och det blev säkert minst ett trettiotal per år.

Sedan kom iPhone. En modell. Välj mellan svart och vitt. Nu är de uppe i en lanseringstakt av ungefär en ny modell per år. Och de nya modellerna ser likadana ut som de gamla. Alla gamla appar följer med vid varje byte Läs mer... →

Mediabranschen hade stora förhoppningar på iPad innan den kom till Sverige. Många trodde att det äntligen skulle gå att få betalt av läsarna och att de skulle kunna översätta tidningarnas affärsmodell rakt av. Men förväntningarna kom på skam. Böcker säljs visserligen, men utbudet av böcker på svenska i iBookStore är magert och Bokus alternativ trist. Dels för att det är lika dyrt att köpa elektroniska böcker som motsvarande på papper, dels för att läsaren är usel.

Men nu har Apple lanserat iBooks Author, ett verktyg för att skapa interaktiva böcker iPad. Du hämtar den enkelt och kostnadsfritt på App Store. Läs mer... →

Tidningarnas fundamentala tjänst är i grunden att samla upp det som skett under en viss tid och servera detta likt ett smörgåsbord med information. I mångt och mycket handlar det om att låta läsarna få reda på det de inte visste att de ville veta. Alternativet, som internet tillhandahåller, är att servera den information som läsarna efterfrågar (googlar efter). Det kan ju vara lite svårt att googla efter det man inte vet har hänt, såvida man inte har ett helt batteri med bra frågor som ”färjekatastrof i medelhavet”, ”kärkraftverk i japan” och så vidare i all oändlighet.

Samtidigt minskar sedan förra året faktiskt för första gången den andelen internettrafik som utgörs av traditionellt surfande. Trafiken totalt ökar, men appifieras. Det vill säga att olika applikationer tar en allt större del av trafiken. Läs mer: ”The web is dead. Long live the Internet”. Wired Magazine.

De vanligaste företeelserna som räknas till app-trafik är Facebook och LinkedIn, men det har även kommit appar som gör just det som tidningar gör, men på nätet.

Skräddarsy din egen tidning

Zite och Flipboard tycker jag är extremt smarta och coola appar som i elektronisk form gör ungefär det som papperstidningen gör, dvs sprider nyheter. Med dessa kan man sätta ihop sin egen elektroniska tidning eller snarare flera tidningar. I den elektroniska världen är det ju inte jobbigare att släpa med sig 15 tidningar än en. Tjockleken påverkas ju inte av antalet sidor. En iPad har ju det format den har.
Man väljer olika ämnen och sedan kommer ett flöde av artiklar som bygger på RSS-flöden. Artiklarna presenteras sedan med tidningslayout.

Nu kan man ju tyckas att detta är ren och skär stöld, men de tidningar och förlag som förser apparna med information presenterar bara bild, rubrik, ingress och början på artikeln. Väljer man att läsa mer får man ta del av artikeln från utgivarens hemsida vilket ger vederbörande trafik. Något som alla eftertraktar. Hur som helst funkar det.

Än fungerar kundtidningar. Det visar en undersökning som är beställd av Sveriges Uppdragspublicister, där jag själv för övrigt inte är medlem. Undersökningen visar olika skillnader i kännedom, attityd och preferenser mellan de som läst och de som inte läst vissa kundtidningar.

Enligt undersökningen har till exempel läsarna av en kundtidning 37 procent större köpintention jämfört med ickeläsare.

Den här typen av undersökningar kan man nog ta med en nypa salt. Eftersom företag som regel skickar kundtidningar till sina kunder och de som är mer välvilliga till företaget är nog också mer benägna att läsa tidningen. Men det är ändå intressant, eftersom man får tillfälle att förse de företagsvänliga läsarna med argument för sin sak. Argument som kan föras vidare till andra.

Du kan hämta undersökningen här.

En annan undersökning (Brittisk) som visar hur konsumenterna ser på kundtidning jämfört med andra media och reklam. Denna undersökning är från 2006, betydligt mer omfattande och visar att kundtidningar genererar köp. Attityden till kundtidningar var dessutom dubbelt så positiv jämfört med annan reklam. Man bör komma ihåg att gratistidningar är betydligt fler i England än i Sverige och mediatröttheten bör vara klart större där.

Hämta rapport om olika reklam och konsumentpåverkan i Storbritannien här.

De flesta av landets tidningar sjunker stadigt i prenumererad upplaga, år för år. Samtidigt verkar gratisdistribuerade exemplar och rabatterade andelen läsare öka, särskilt för tidningar som främst är annonsfinansierade. Tidningsutgivarna på konkurrensutsatta marknadsnischer försöker hålla annonsförsäljningen vid liv genom att tillföra gratisexemplar till upplagan.

Enligt en rapport från Sifo kan man till exempel utläsa följande för perioden 2001-2010:

• Affärsvärldens Orvesto-räckvid har minskat från 138 000 till 80 000. TS-upplagan från 21 500 till 17 300.
• Aftonbladet vardagar har minskat upplagan från 401 800 till 310 900.
  Computer Sweden har gått från 62 200 till 42 000 och räckvidden har minskat från 161 000 till 100 000.
• Dagens Nyheter har gått från 360 500 till 292 300.
• Sundsvalls Tidning från 37 500 till 29 600.
• I de flesta fall verkar räckvidden ha minskat mer än upplagorna. Läs mer... →

Content is king, sägs det. Men googlar man på begreppet så visar det sig att det är gisslan för sökmotoroptimerare, filmmakare och marknadsförare med flera, som inte själva ägnar sig åt innehåll. Alla vet att  bra webbinnehåll leder till högre rankning i sökmotorer, men det gör mycket och ofta uppdaterat innehåll också. Bra språk inger förtroende, dåligt språk motsatsen. Och det handlar inte bara om språk, utom om vad, hur och när man presenterar information. Jag börjar inse att allt spelar roll. Hur man skriver, vilka bilder man använder och hur man namnger dem, var på sajten man placerar informationen osv.

Jag hade en kund som gjorde om sin webbplats och flyttade alla nyheter och användarreportage till under Press i sin sajt. Ett klart misstag. Från att toppat alla sökningar på svenska ord och sökfraser som anknöt till deras verksamhet försvann de praktiskt taget från Google. Press är en sektion som enligt vedertagna normer riktar sig till en liten klick specialister, nämligen journalister. Så det är klart att det påverkade deras rankning. Läs mer... →

Vad har egentligen hänt med julhandeln? Var i Täby Centrum för att ordna julklappar till mina kunder. Mitt i värsta julruschen var det färre människor där än en torsdag efter avlöningstider klockan 19. Eftersom jag själv hatar julstressen så har jag en teori om vad det handlar om. Nämligen att konsumenterna  i år har valt att julhandla i all bekvämlighet hemifrån.

Det kanske blev en e-jul i år?

Själv missade jag möjligheten att på ett smart sätt inhandla julklappar till mina kunder. Det jag sedan länge bestämt mig för att ge hittade jag på en sajt till ett mycket bra pris. Men det visade sig att det jag ville ha var slutsålt. Det blir leverans tidigast i februari. Därför blev jag trots mitt nätforskande tvungen att i sista stund ge mig ut för att hitta något lämpligt.

Årets presenter blev jag som sagt tvungen att fixa analogt. Hade jag varit ute lite tidigare hade jag sluppit stressen och kunnat leverera de presenter jag vill ge till en lägre kostnad. Jag har gjort min beställning i alla fall, med leverans i februari, så nu har jag i alla fall julklapparna klara för nästa år.

Ibland kan man undra hur mycket av trafiken på nätet som handlar om uppdateringar av olika slag. Ofta är det ideliga uppdaterandet i bästa fall störande, men ibland blir man glad. Helt plötsligt har verktygen man använder fått en efterlängtad funktion.

Min favoritleksak, en Leica D-Lux 5 har nyligen fått en firmwareuppdatering. Det är lite julafton över det. Bland annat utlovas bättre vitbalans, snabbare objektiv och nya funktioner. Klart man kastar sig över det.

Den här lilla kameran har allt man önskar sig av en fickutrustning. När man inte släpar med sig stora setet får den följa med. Till det mest överlägsna hör en fantastisk ISO-prestanda och ett ljusstarkt obejktiv. Kan man se det så kan plåta det.

Var på John och Tyras stora evenemang i helgen, modevisning på Lobby. Och bara för att demonstrera kameran har jag lagt upp en bild utan blixt från det.

Evenemanget kändes lite som en familjeangelägenhet. Själv hade jag inte bidragit med någonting, men bortsett från John så hade Victor klippt ihop en film (jättesnyggt) och Ruth var en av fotograferna (stående på ett bord till höger i bilden). John hade förutom arrangerat evenemanget även mixat musiken till videon.